Nu börjar det hända saker som är riktigt trevliga. Inte så mycket ny teknik från Google eller Microsoft utan detaljer på befintlig utrustning och appar som helt plötsligt visar sig riktigt bra.
Lenovo Tab M10 (2nd gen)

Jag har övertagit sambons inköpta surfplatta av märket Lenovo på grund av att hon kommit på att hon hellre ville ha en ny iPad mini.
Sagt och gjort, jag tog med glädje över en ny surfplatta med Android 11 som har medfört en del inlägg om format på skärmar. Den har nämligen skärmformatet 16:9 som i princip alla Androida smartphones och surfplattor.
Legal istället för A4
När jag gick till botten med formatet Legal så fann jag, att för gott konvertera mina låttexter från A4 till Legal då jag nästan uteslutande använder en surfplatta för mina sångtexter när jag spelar och sjunger.
En stor fördel har blivit att jag genomgående kunnat öka storleken på typsnitten så att jag numera slipper förstora texter genom att nypa på skärmen. Rätt bra när man uppträder. Så nu är det dessutom bara att svepa åt sidan för att se nästa låt när jag visar dem i Adobe Acrobat Reader. Alltså inställt att visa helsida för helsida.
En annan effekt har blivit att jag får plats med kompletta låtar på en skärm i taget. Det gick även tidigare med A4 men då blev jag ofta tvungen att förstora texter genom att nypa med två fingrar samt justera vad som skulle visas. Detta slipper jag numera eftersom de större typsnitten redan är läsbara.
16:9, den perfekta skärmen!
Alltså för mig som musiker och som vill kunna lira många låtar vilket medför att jag inte hinner lära mig dem utantill. Då är det viktigt att kunna ha texter och ackordanalyser läsbara framför sig. Plus lite annan info om låtarna som om jag måste ha ett capo för att matcha tonarten med min röst eller vilket munspel som jag ska använda till låten. Jag kör nämligen lite solon på munspel.
En annan fördel med en surfplatta är att jag aldrig har problem med ljuset på texterna utom vid starkt solsken.
Om man använder papper så händer det att ljuset i lokalen är för svagt så att man i princip måste ha pannlampa för att se vad som står på papperet. Nåja, en speciallampa på notstället var väl närmare sanningen då jag bara använde A4-papper för sångerna.
Typsnitten
Times New Roman, storlek 16
För texter då jag redan kan ackorden. Alltså låtar som jag kunnat i en massa år. Exempelvis ”Blowin in the wind”.

Nuvarande storlek är genomgående 16.
Courier New, storlek 14
För texter där jag även behöver ackorden i anslutning till texten så har jag två typsnitt som jag döpt till Courier 2 respektive 3 båda storlek 14. Tvåan har blå färg som jag skriver ackorden med och trean är vanlig svart för själva texterna.

Anledningen till just Courier är att alla tecken har samma fysiska bredd varför det är enkelt att sätta ackorden på ordens vokaler på raden ovanför. Man sjunger ju alltid på vokalerna. Courier är troligtvis ett arv från förr när man skrev på skrivmaskin.
Testa att sjunga på ett ljudande ”R” eller ”K”, alltså inte ”ärr” eller ”kå”. 😄