Bye, bye Facebook!

Efterdyningarna efter att jag gått på en fishingattack via Messenger och därmed Facebook har fått mig att tänka om!

En åtgärd som jag redan genomfört är avinstallationen av både Messenger och Facebook på min iPhone. Jag litar helt enkelt inte på säkerheten i apparna. Inte så konstigt kanske, det var ju de apparna som försatte mig i en besvärlig situation.

Jag har dock inte lämnat helt och hållet. Jag har andra ”devajses” där jag kör både Facebook och Messenger. Men inte lika ofta som tidigare och mer eftertänksamt.

Sökte och fann en intressant artikel om just fishingskydd och riskerna med öppna wifi-nätverk. Det finns alltså lite att göra ett tag framöver. iOS har en viss säkerhet i och med inkappslingen av operativsystemet men iOS kan inte skydda oss helt från vårt eget beteende. Dessutom är det via de populära sociala apparna som attackerna sker. Syftet är att stjäla identiteter för att sedan nå våra bankkonton.

Bökigt att byta telefon

Att byta från en telefon till en annan är rätt enkelt om man ”uppgraderar” inom samma fabrikat, men...

Men om man som jag vill byta från iPhone till Sony Xperia L4 med Android som operativsystem då blir det lite bökigare. Det som även ställer till det är, när man som sambon och jag delar kalender och inköplistor. Den sistnämnda i iOS-appen ”Anteckningar”.

Många appar finns idag i båda operativsystemen för smartphones, men man får tänka sig för innan man installerar och loggar in. De som inte ställer till problem är Office-apparna från Microsoft. Det har jag testat och konstaterat tidigare.

Jag är rätt övertygad om att även Googles egna appar håller samma höga kvalitet men man ska nog vara försiktig med konstruktörer ”på den fria marknaden”.

Jag fick det vidimerat nyss när jag installerade Google kalender på min iPhone 8 och testade hur den fungerade mellan mina telefoner med olika OS. Inga som helst problem. Tyvärr har inte Apple levererat sin kalender till Googles appbutik vilket hade varit enklast för oss.

Telefon eller dator?

När jag nu håller på att städa i mina två smartphones så blir jag åter uppmärksam på hur lite telefon dessa är och hur mycket dator de har blivit. Är inte både telefon och smartphone fel begrepp numera? De borde istället heta exempelvis ”mikrodator”, ”minidator” eller kanske ”fickdator”. De två första begreppen är ju redan upptagna sedan gammalt.

Många borde fundera på vad man egentligen bär med sig i fickan eller handväskan. Det är inte bara risken att bli rånad som kan ställa till det, man kan ju förlora luren på många sätt som att tappa bort den, ha sönder den eller som jag, råka klicka på nåt som installerar skadlig kod!

Det är därför jag håller på att skapa ett nästan fullgott alternativ om olyckan är framme. Nu blev det ”bara” två dygn utan ”pyttedator” men jag blev med ens klarvaken på problematiken som sådan!

Att blogga med Xperia L4

När man som jag drabbas av skrivklåda, alltså att jag brinner för att formulera en massa åsikter och kunskaper i text, då är det skönt att ha en och annan blogg att plåga sina följare med.

Så därför visar jag nu mitt favoritsätt att använda min nya Sony Xperia L4 tillsammans med mitt externa tangentbord av märket Linocell från Kjell & Company. Det är nämligen i appen WordPress som denna smartphone kommer till sin rätt.

Stående eller liggande…

Varför välja när jag kan växla mellan liggande och stående telefon. I liggande/horisontellt läge blir Xperian som en liten surfplatta och i stående som en… smartphone. Jag vet faktiskt inte vad som är bäst så det får bli en smaksak helt enkelt. Just nu är det nog liggande som gäller.

Butik eller via nätet

Tangentbordet på bilderna är så pass bra att jag använder det även till min Huawei 10,8”, vilket medför en del bök med att para det med olika ”devajses. Så jag behöver ett till. Man är ju egentligen lat och har tröttnat på att slå av och på Bluetooth samt para och ta bort parningar. Varför kan de inte lösa problemet genom att tillbehör kan användas på olika prylar på ett enklare sätt?

Så då infaller problemet om jag ska köpa ett likadant som jag måste märka på något sätt eller kolla in det vikbara som jag sett att ”Kjelle” har.

Alltså blir det köp i butik och inte via nätet! Måste känna och klämma och framför allt jämföra hur tangenterna känns på det vikbara.

Ja ja, jag har redan ett gammal vikbart från Microsoft som funkar bra men jag har lite svårt för mellanrummet där vikningen tar för mycket plats. Dessutom måste jag ju testa nytt speciellt när det inte är så dyrt att ha ett till tangentbord.

Men jag tar nog med gamlingen till butiken som jämförelse. Vill ju inte köpa nåt där jag redan har nåt som visar sig vara bättre.

Navigatortester, 1. Here

Min favorit bland navigatorappar i telefonen är just nu ”Here” som finns för både iPhone och Android. Så jag måste ju jämföra den med några andra vilket kommer här i några inlägg. Men först lite om just ”Here”.

Om Here

Appen Here använde jag mycket när jag hade Nokias Windowstelefoner. Om jag minns rätt så var den en av standardapparna som Microsoft anskaffat för Mobile Phone.

När sedan Mobile Phone lades ner då dök Here upp som app både i iOS och Android. Om den fanns där tidigare låter jag vara osagt. Kanske, kanske inte…

Here i Sony Xperia (Android)

En fördel med Sony Xperia L4 är naturligtvis den liggande breda presentationen. Man ser mer av omgivningen i kartbilden. Detta beror på att Xperia L4 har bildformatet 21:9 till skillnad mot iPhones modeller som har bildförhållandet 16:9. Alltså vidvinkel kontra ”normalbredd” om du så vill.

Here i iPhone 8, iOS

Here i iOS eller i min iPhone 8 är den vanligaste bilden jag använder i bilen. I båda telefonerna kan man ladda ner en svensktalande kvinnlig röst som via vår Volvos ljudsystem och Bluetooth talar om vart man ska svänga.

Liggande eller stående?

I båda telefonerna kan man ställa eller lägga Here som automatiskt anpassar sig till telefonens höjd och breddförhållande. Jag föredrar att ha telefonen liggande/horisontellt.

En detalj i sammanhanget är var man placerar luren i bilen. Efter ett ordentligt letande via ett antal sajter så fann jag att jag redan har tre stycken mobilhållare från Kjell & Company som fungerar perfekt i Volvo. Alltså i ”hålet” i mitten på instrumentbrädan där man ser vilken radiokanal man använder. Där kan man se och välja vilken telefon som är kopplad via blåtand osv. Men eftersom den informationen inte är viktig när man kör så kan man placera telefonens navigator där.

Jag även testat att placera telefonen framför passagerarplatsen ovanpå instrumentbrädan och fann att det fungerade utmärkt. Inte ens i rondeller flyttade sig telefonen tack vara att hållaren är försedd med gummifötter. Väldigt bra om passageraren kan följa navigeringen och förvarna tidigare än navigatorn.

Speciellt om man som vi senast skulle genom Göteborg. Till och med där får navigatorn fnatt. Jag anser att Göteborgs genomfart är den farligaste i landet. Minsta osäkerhet så kastar många över sitt fordon tvärs över spärrlinjerna när som helst. Göteborgs genomfartslösning är rent ut sagt livsfarlig. Navigatorrösten kacklar oavbrutet att man ska hålla vänster eller höger eller byta fil oavbrutet.

Lutningen på telefonen är steglös och därmed perfekt!

Laddning

En lite längre sladd från bilens ciggtändaruttag eller USB-uttag (som vi har i Volvon) är bra att ha eftersom telefonen visar i realtid hur man kör och därmed förbrukar rätt mycket batteritid om man kör långt.

Övriga finesser

Hastighetsbevakning

Here larmar om man kör för fort eftersom den håller reda på gällande hastighetsbegränsningar. Om man tycker att den plingar för ofta så kan man ställa in när den ska larma för fortkörning. Ett läge under 80 km/tim och ett annat över 80 km/tim. Jag brukar ha 5 km/tim under och 20 km/tim över. Man vill ju varken få böter eller bli av med körkortet.

Fartkameror

Here larmar även i god tid för fasta fartkameror via ljudsignal så det gäller att ha appen ordentligt uppdaterad så att man inte missar nån nyuppsatt kamera. Däremot får man inga larm om tillfälliga fartkontroller som polisen gör. Here är alltså ingen radarskanner om du trodde det!

Dagtid respektive mörkerkörning

Here anpassar sig till gällande ljus och slår själv om till mörkerläge när så behövs.

Vart vill du åka?

Dels kan man ange platser genom att skriva in dem typ Motala eller rena adresser men det bästa är kopplingen till kontakterna i telefonen. Men det gäller då att man har adressen till sin kontakter ordentligt uppdaterade. Det duger ju inte att få hjälp att köra till någon som har flyttat :-D.

Kartor och nerladdningar

Here fungerar över hela världen men själv kör jag bara i Sverige. Så jag laddar därför ner Sverigekartan som är drygt 500 Mb stor. På så sätt kan jag även sätta Here i off-line-läge.

Olika transportsätt

Here är extremt flexibel när det gäller att ta sig fram. Utöver de vanliga transportsätten så finns även Taxi och Bildelningstjänster, men hur väl de fungerar låter jag vara osagt.

Cykelnavigering finns, men är under uppbyggnad åtminstone i iOS-versionen som jag har så Here varnar för att den kan visa fel redan när man väljer cykelnavigering. Dessutom har jag ingen cykel så jag kan inte säga hur bra den är. Men jag skulle tro att det är bra med trådlösa öronmusslor när man cyklar.

Till slut

Det bästa med att ha en navigator igång är att man hela tiden kan se vilken hastighetsbegränsning som gäller.

Gamla tiders hastighetsskyltar är ju egentligen rent vansinnigt. Precis när man passerar en ändring i gällande hastighetsbegränsning så kollar man kanske i backspegeln eller ändrar radiokanal eller svarar helt enkelt på en medpassagerares kommentar så att uppmärksamheten på en och annan skylt missas. Speciellt numera när hastigheter ändras ordentligt från udda hastigheter till jämna, exempelvis från 50 till 40, 70 till 60 eller 90 till 80.

Testar SonyEricsson Elm

Jag ville kunna göra lite mer med min lilla gamla telefon. Att fortsatt ha en mejlbox va en idé som jag lyckades med.

När jag startade om min Elm med mitt kontantkort så surfade jag runt i telefonen och fann att jag även hade min hotmail uppkopplad. Misstänksam som jag är numera så tog jag bort den kopplingen och skapade en helt ny identitet i gmail.

Jag tänker inte lära ut hur jag gjorde eftersom jag lärde mig detaljer som är tveksamma ur säkerhetssynpunkt. Det räcker med att jag i förra veckan lyckades med konststycket att gå på en fishingattack via en bild med skadlig kod.

Men det jag kan säga är att jag med gamla erfarenheter av e-post (jag har ju skrivit en bok om Outlook) plus lite surfande efter svar samt några inställningar i gmail till slut via Elmen lyckades både ta emot samt skicka e-post både till mig själv fram och tillbaka, samt till en kompis som vet vad han gör i sammanhanget.

Så min gamla SonyEricsson Elm besegrades eller var det gmail som jag knäckte? Nej! Inget av detta! Det var helt enkelt mina erfarenheter plus väldokumenterade lösningar på nätet som gjorde att jag lyckades.

Men jag blev åter medveten om att IT-säkerhet är viktigt och att utvecklingen gått framåt. Vidare lärde jag mig en hel del om Google och Gmail vilket gladde mig mycket!

Blev lite sugen på att skaffa ytterligare en smartphone med Android för att hårdköra Google och Gmail i en separat miljö. Inte för att göra nåt säkerhetsmässigt dumt utan bara för att lära mig mer om just Googles produkter.

Gammal lur gör så gott den kan, surfar fan så illa

Jag roar mig ständigt med att hålla gamla tekniska prylar vid liv. Just nu min gamla SonyEricsson Elm från den tiden när en mobil skulle vara liten!

Liten är den! När man pratar med någon ser det ut som om man står och petar sig i örat. Men den fungerar bra som telefon. Jag kan även koppla på blåtandshörlurar och prata via dem.

Testade att skicka både sms och mms, alltså textmeddelanden, foton och några i telefonen inbyggda animeringar. Fungerar som förväntat.

Kan man surfa?

Lite elakt kanske att säga ”surfar fan så illa”. Det var ju på 3G-tiden den kom. Inte lönt att försöka surfa på nån hemsida via mitt betalkort. Men den kopplar upp mitt WLAN!

Så jag surfade via vårt Wi-Fi till min blogg och häpp! Den klarade det på den lilla skärmen. Imponerande!

Den klagade ofta under uppkopplingen men till slut var den lilla gamla Elmen där på min dagsaktuella blogg. Beviset har du nedan!

Android har en del Godis!

Ju mer jag använder och vispar runt i Android så hittar jag underbara lösningar som inte finns i iOS eller Windows. Jo de finns, men på andra ofta krångligare sätt.

Skärmdumpar

Att ta en skärmdump är busviktigt för en informatör inom IT. Man måste ju alltid illustrera vad man skriver om, oavsett om det handlar om handgrepp i iOS, Windows eller Android.

Android har en mycket galant lösning på att ta hela skärmbilder utöver kombinationstryckningen ”Ringsignal Ner” + ”Stäng av”.

Dra istället fingret uppifrån och neråt på skärmen så öppnas en massa snabba funktioner. Bland dessa finns funktionen ”att ta en skärmbild”. Bara att ställa sig på den skärm man vill ta en bild av, dra med fingret samt peka på ”Skärmbild”. Tyvärr kan jag inte testa och verifier om det är standard-android eller om det är Huaweis EMUI som har den funktionaliteten. Jag skulle vilja utnämna den funktionaliteten enbart som ”Bäst i Test”. I Windows 10 är det tangenttryckningen Shift+Windowstangenten+S som man enklast tar skärmdumpar med. God två om inte dött lopp där iOS kommer sist med en kombinationstryckning som måste vara exakt för att fungera.

Om du inte ser ”Skärmbild” så kanske du måste flytta den åt vänster vilket är enkelt. Den ligger troligtvis som standard utanför till höger eller nedanför beroende på vilken platta eller telefon som du har.

Bluetooth och SD-kort

Egentligen är det väl bara iOS som inte har varken stöd för extra minneskort eller mus. Ok då! Mus via Bluetooth har Apple krånglat in via handikapphjälpmedel och fungerar, men inte bra. Musen simulerar ett finger på skärmen.

Just möjligheten med SD-kort och att synka ner lokalt till detta när man använder exempelvis en molntjänst som OneDrive medför att man kan använda OneDrive även på klena surfplattor typ min lilla Huawei på 7″. Den har bara 1 GB RAM och 16 GB HD men kan i och med SD-kortet husera en massa extra appar, foton och filer som annars skulle placeras på de 16 gigabajten. Det betyder att man inte behöver köpa dyra Android-surfplattor eller telefoner för att få ordentligt med funktionalitet. En stor fördel jämfört med iPhone och iPad där man måste köpa dyrt med stor HD för att få plats.

Här vinner Androidtelefonerna och surfplattorna skyhögt över Apples iOS.

Redigeringsläget

I iPhone och iPad finns möjligheten att flytta markören/cursorn genom att trycka lite hårdare eller längre på skärmtangentbordet. Därefter kan man enkelt flytta markören vart man vill.

Android har samma funktion men på ett annat sätt. Först placerar man markören ungefär där man vill ha markören för att exempelvis redigera en text. Då ”tänds” en liten bubbla upp som tydligt visar var markören är. Genom att sedan sätta fingret på den kan man sedan enkelt flytta markören. Den stora fördelen med denna funktion jämfört med iOS version är att man även får en liten ruta i form av ett ”förstoringsglas” så att man enkelt kan placera markören exakt där den ska vara, exempelvis för att rätta ett stavfel i ett ord.

Här vinner Androids funktionsalitet före Apples iOS.

Hur man får bort SwiftKey i Android

Jag höll på att bli galen på SwiftKey som skräpade ner alla appar där man skriver text. För min del alltså Word och WordPress i första hand. Men till slut gick det!

Gboard måste finnas som alternativ

Surfade runt och läste en massa strunt, men alla missade en liten viktig detalj. För att avaktivera SwiftKey så måste Android ha ett alternativ till SwiftKey. Räddningen kom sig av att jag har en surfplatta till, som inte skräpats ner av SwiftKey. Jag måste i sammanhanget erkänna att jag utan att riktigt veta vad jag gjorde satte igång SwiftKey på egen hand.

Nåja, i min andra surfplatta såg jag att jag hade två alternativa inmaningsmetoder, Gboard och Swiftkey, där Gboard var markerad istället för Swiftkey. Av någon anledning så hade Gboard försvunnit som alternativ när jag petade bland inmatningsmetoder. Kanske va det helt enkelt SwiftKey som tog bort Gboard. I vilket fall som helst så tänker jag inte testa om så är fallet. Det får någon anna testa om man så vill.

Så jag letade reda på Gboard i ”Play Butik” samt installerade Gboard igen. På så sätt kunde jag välja Gboard och eländet med SwiftKey var över. Återstår att nypa av Swiftboard helt och hållet eftersom jag anser att appen är en form av oönskad funktionalitet typ ”virusbeteende”.

Tyvärr hittar jag inte hur jag avinstallerar appen så den får ligga nånstans i plattan och sura. Som tur är har jag gott om plats i plattan även för skräpappar som ändå inte kan göra någon skada mer.

En liten detalj avgör!

I mina praktiska tester av ”Påminnelser” i iOS och ”To Do” i Windows så är det en liten detalj som avgör om jag använder den ena eller den andre.

Den lilla ”röda” siffran är viktig!

Med praktiska menar jag att jag använder båda varje dag genom att sätta påminnelser, anteckna samt använda alla tänkbara funktioner. Apples ”Påminnelser” vinner tack vare en liten pyttedetalj som vid en första anblick kanske inte betyder nåt. Men det gör den, mycket beroende på att jag använder så pass många andra appar i min iPhone 8. Då får även små detaljer stor betydelse.

Omvänt kan man säga att ”To Do” har missat en viktig lite detalj som förhoppningsvis kommer. Annars blir appen överflödig åtminstone för iPhone-användare.

Den så viktiga nuffran om hur många ”Påminnelser” som förfallit eller måste åtgärdas utan att man som användare behöver starta appen avgör för min del vilken av apparna som jag använder i fortsättningen.

Det här med externa tangentbord och andra tillbehör

Måste ju testa att blogga i lurens WordPress (iPhone 8) med mitt vikbara tangentbord från Microsoft (Microsoft Foldable Keyboard). Det fungerar som du ser ganska bra.

Jag kanske ska införa det som ett nytt sätt att blogga. Dessutom blir det rätt bra att ha luren liggande/horisontellt när jag skriver och laddar luren samtidigt.

Men när luren är laddad så kan jag ju återgå till lodrät lur och fortsätta skriva som vanligt. En stor fördel är att jag ser hela skärmen. När jag skriver med tummarna så försvinner ju halva skärmen.

Återigen har jag möblerat om bland mina blåtandstillbehör. Dessutom blev blandningen den här gången lite kul.
Just nu, när jag skriver det här inlägget så använder jag min stora Huawei surfplatta på 10,8″ tillsammans med mitt gamla vikbara tangentbord från Microsoft samt min gamla mus, Microsoft Wedge Touch Mouse, som i praktiken är en extern pekplatta och fungerar likadant som pekplattorna på Laptops. Dessutom är den aldrig i vägen som pekplattan på alla Laptops. Två av Microsofts bästa tillbehör enligt min mening. De är dessutom perfekta att ha med sig i ryggan eller i en datorväska eftersom de är platta och väger nästan ingenting.

En smart detalj med den här musen är att man inte kan stoppa i AA-batteriet fel. Locket vägrar stänga när batteriet stoppas i felvänt! Varför har ingen kommit på den lösningen i andra sammanhang? Vad jag i sammanhanget inte begriper varför Apple inte vill eller kan låta oss användare koppla på en vanlig blåtandsmus. Är det nån som vet? De kan ju koppla andra blåtandsprylar men inte vanliga möss.

Ett annat bra hjälpmedel är en liten telefon- eller surfplattehållare från Kjell & Company. När jag sitter vid skrivbordet och använder denna samling av prylar, för att exempelvis jobba som om de var en Laptop så tar jag ur surfplattan ur sitt smarta fodral och ställer plattan i stället. Kostar bara 50 spänn hos Kjell & Company. Det smarta med fodralet, eller skärmskyddet, är att surfplattan stänger av skärmen när jag viker ihop fodralet.
Att jag tar ur surfplattan ur fodralet beror på att jag ofta tar skärmbilder och de två knapparna för att ta skärmbilder är lite bökiga att komma åt om fodralet sitter på. Dessutom brukar plattan med fodralet på vika ihop sig vilket den inte gör när den står upprätt i hållaren utan fodral. En annan bra detalj är att jag när som helst kan växla mellan stående och liggande ställning vilket inte går när plattan sitter i fodralet. Laddkabeln är dessutom helt fri om jag måste plugga i den efter ett tag.