Det ska tävlas i allt!

Tävling är ideologien i liberal marknadsekonomi och det genomsyrar allt i vårt svenska samhälle idag.

En leende marknadsliberal
(OBS! Enbart en skärmbild)

Vi matas med exempel dagligen i en massa sammanhang och listan kan göras så lång att jag ibland undrar var alternativet tog vägen.

TV4

TV4 startade sina sändningar den 15 september 1990.

Det var Sveriges första kommersiella marksända TV-kanal (finansierad med reklam), vilket gjorde den till ett viktigt komplement till Sveriges Television som tidigare dominerade tv-utbudet.

Viktigt komplement förresten…

Var det inte som så att marknads­idiologin, via politiska beslut behövde få oss att tänka rätt? Att införa reklamTV i Sverige var från början ett politiskt beslut!

Underhållning, några exempel

  • The winner takes it all. ”Lovsången” och kampsången för idelogin
  • There can only be one.
    Film (Highlander från 1986)
  • I de flesta filmerna från Hollywood så vinner alltid de goda över de onda
  • Sveriges mästerkock TV4
  • Idol TV4
  • Talang TV4
  • Masked singer TV4
  • Robinson TV4

Reklamkanalen som verkar vara det största skyltfönstret för ideologin vars tydliga mål är att vinna över SVT.

Idrott

  • Ishockey SHL, Hockeyallsvenskan och NHL. Det är ingen slump att dessa pyramidspel sända i TV4
  • Fotboll Allsvenskan sänds i TV4
  • Formel 1 och andra motorsporter

Smartphones

En fråga till dig som läser det här:

Skaffade du en mobiltelefon för att säljare skulle ges möjlighet att kontakta dig?

Bakgrund och historia

Dags att redovisa några svar från ChatGPT utifrån några väl formulerade frågor…

Beslutet att införa reklamfinansierad tv i Sverige togs i slutet av 1980-talet, och hänger nära ihop med starten av TV4.

🧾 Själva beslutet

  • År 1988 beslutade den svenska riksdagen att öppna för reklamfinansierad marksänd tv.
  • Detta innebar ett brott mot det tidigare monopolet som (SVT) haft.

📺 Genomförandet

  • 1991 fick TV4 sin sändningslicens.
  • 1992 började TV4 sända i marknätet med reklam – första gången det blev tillgängligt för hela svenska folket via vanlig antenn.

📌 Viktig bakgrund

  • Redan på 1980-talet kunde svenskar se reklam-tv via satellitkanaler som TV3 (startade 1987 från London för att kringgå svenska regler).
  • Detta ökade trycket på politikerna att tillåta reklam även i svensk marksänd tv.

🧠 Sammanfattning

  • Beslut: 1988 (riksdagen öppnar för reklam-tv)
  • Licens: 1991 (TV4 får tillstånd)
  • Start: 1992 (reklam i marksänd tv blir verklighet)

När riksdagen tog beslutet 1988 om att öppna för reklamfinansierad tv satt en socialdemokratisk regering under Ingvar Carlsson.

🏛️ Regeringen

  • Statsminister: Ingvar Carlsson
  • Parti: Socialdemokraterna
  • Regeringstid: 1986–1991

Det var alltså denna regering som lade fram och drev igenom den politik som öppnade för reklam i marksänd tv, vilket senare möjliggjorde starten av TV4.

Vill du även veta hur partierna röstade i frågan?

Jatack!

Omröstningen 1988 om att öppna för reklamfinansierad tv var inte helt enig – det fanns tydliga skiljelinjer mellan partierna.

🗳️ Så röstade partierna i stora drag

För reklam-tv (ja till förändringen):

  • Moderata samlingspartiet
  • Folkpartiet
  • Centerpartiet

👉 Dessa borgerliga partier drev länge frågan om att bryta tv-monopolet och öka valfriheten.

Emot eller mer tveksamma:

  • Socialdemokraterna
  • Vänsterpartiet kommunisterna

👉 Socialdemokraterna var initialt skeptiska till reklam i tv men svängde i praktiken i slutet av 1980-talet och möjliggjorde beslutet.
👉 VPK var tydligt emot och ville behålla reklamfri public service.

⚖️ Viktig nyans

  • Beslutet var en kompromiss: reklam tilläts, men inom ett reglerat system (t.ex. begränsningar av reklamtid och krav på innehåll).
  • Det var också ett svar på att svenskar redan tittade på reklam via satellitkanaler som TV3.

🧠 Kort sagt

  • Borgerliga partier: tydligt för
  • VPK: tydligt emot
  • Socialdemokraterna: avgörande men mer försiktiga, möjliggjorde beslutet

Det finns tyvärr ingen enkel, exakt siffra på hur många mandat som röstade ja respektive nej i just detta beslut 1988 – eftersom frågan inte avgjordes genom en tydlig, slutlig votering med uppdelade röstsiffror som ofta redovisas i efterhand.

📊 Hur det faktiskt gick till

  • Beslutet växte fram genom flera steg (utredningar, propositioner och utskottsbehandling).
  • I riksdagen fanns en majoritet för förändringen, men den bestod av:
    • de borgerliga partierna (tydligt för)
    • delar av socialdemokraterna som accepterade kompromissen
  • Vänsterpartiet kommunisterna stod emot.

🪑 Mandatläget i riksdagen (valet 1985 som gällde då)

Ungefärlig fördelning:

  • : 159 mandat, Socialdemokraterna
  • : 76 mandat, Moderata samlingspartiet
  • : 51 mandat, Folkpartiet
  • : 44 mandat, Centerpartiet
  • : 21 mandat, Vänsterpartiet kommunisterna

👉 De borgerliga partierna hade tillsammans 171 mandat, alltså egen majoritet.
👉 När dessutom regeringen under Ingvar Carlsson valde att gå vidare med reformen, fanns en stabil riksdagsmajoritet.

🧠 Slutsats

  • Exakta ja/nej-siffror saknas i enkel form
  • Men det fanns en tydlig majoritet (minst 171 mandat, troligen fler) för att införa reklam-tv

Slutsats (min)

De borgerliga partierna hade egen majoritet i riksdagen 1988 eftersom Socialdemokraterna och VPK inte var samkörda i likhet med de borgerliga partierna i den här frågan och har alltid haft marknadsekonomi som en viktig del i sin ideologi.

Så jag kan med fog påstå att den liberala marknadsekonomin vann sin största seger 1988.

Anledningen till att jag ville lyfta fram tävlandet i olika sammanhang är att jag tycker mig se att det idag saknas debatt om effekterna av det som är grunden i den Liberala Marknadsekonomin nämligen ”The winner takes it all”.

Det som ofta glöms bort, speciellt inom idrotten, är ”Vad är en segrare utan de som förlorade”. Du får själv tänka ut ett svar på den frågan.

En reaktion till “Det ska tävlas i allt!”

  1. Intressant inlägg och tanke!
    Jag är absolut för marknadsekonomi. Den driver på utvecklingen framåt och förhindrar stagnation. Men, precis som du skriver, tillåts en ”winner takes it all”-mentalitet att genomsyra marknaden vilket då leder till monopol vilket i sin tur leder till just inlåsningar och stagnation.
    Det finns många olika nyanser av det här och bara för att ett företag råkat få ett de facto monopol på rena meritpoäng, dvs, bättre lösningar, betyder inte att de bör förbjudas. Problemen uppstår först om monopolen blir samhällsbärande, och/eller aktivt underhugger konkurrenter med oärliga metoder.
    Just betalningsmarknaden är ett intressant exempel där det verkar finnas mycket konkurrens men där de deltagande företagen jobbar stenhårt för att låsa in sina kunder. Det finns Klarna, Billogram, Qlira och allsköns olika appar som alla går ut på att man ska sköta sina betalningar och inköp via deras system men samtidigt brister i så grundläggande funktionalitet som att kunna skicka betalningen till en vanlig gammal svensson-bank eller till konkurrentens betalningslösning. Nej, konsumenten ska tvingas ha en uppsjö olika appar lite beroende på var man råkat handla eller vara kund.
    Tangentialt lider parkeringsmarknaden av samma problematik där konsumenten också tvingas ladda ned appar, skapa konton och registrera sig som kund hos det av parkeringsbolaget valda betalningslösningen.
    Detta när det redan finns standardiserade betalsystem som i grunden baseras på att det är den svenska kronan som används som betalmedel i fysisk eller digital form.
    Här bör marknaderna tvingas till interoperabilitet så de konkurrerande bolagen slåss om konsumenterna i att ha smidiga tjänster och bra funktioner så att kunden kan välja den parkeringsapp eller betalningslösning kunden föredrar och samtidigt garanteras att den fungerar lika enkelt som det en gång i tiden var med ett vanligt bankanslutet betalkort eller, gud förbjude, kontanter.

    Gilla

Lämna en kommentar