Att dela internet via 4G

På grund av ett problem med IP-adresser via vår fiber i samband med WordPress så tvingades jag köra 4G via min telefon.

Alltså WordPress via min Surface Go med Windows 10 och i browsern Microsoft Edge. Att använda WordPress-appen gick inte längre.

Min Surface Go fungerade då samtidigt som laddare till min smartphone Sony Xperia samtidigt som denna smartphone fungerade som 4G-modem åt min Surface Go via de båda USB-C-kontakterna och en kabel med USB-C i båda ändarna.

Då min Surface Go var ansluten till elnätet så laddades både min Windowsmaskin och min Androida telefon via en elanslutning.

Den smarta USB-C-anslutningen jobbade samtidigt utan problem både med att ladda åt ena hållet samt med dubbelriktad internetförbindelse åt båda hållen. Rätt häftigt om man så säger.

Patientdatasäkerhet, för vem?

Efter att ha läst och sökt information om hur information mellan patient och vårdgivare regleras i lagtexter så finns inte mycket som stödjer ett effektivt informationsutbyte, det är snarare tvärt om.

Lagtexterna försvårar ett effektivt informationsutbyte!

Som patient upplever jag att det är någon oåtkomlig beslutsfattare som enbart agerar av rädsla för kritik mot sina egna beslut samt övertolkar patientsäkerhetslagen utifrån eget tyckande.

Jag känner igen det här från min egen karriär inom IT-säkerhetsarbete då jag stötte på en och annan kollega som tyckte han/hon kunde IT-säkerhet. Omtanke om de som berörs saknas oftast vilket idag får rent komiska konsekvenser. Jag väljer därför att ge några egna upplevda händelser i mina kontakter med mina vårdgivare.

Att skicka e-post är förbjudet inom region Dalarna!

Alltså mellan vårdgivare och patient. Just e-post är den app som även många äldre idag behärskar i sin smarta telefon.

Jag har vid flera tillfällen önskat att jag kunnat skicka e-post till en och annan vårdgivare samt få svar via samma metod, alltså e-post. Anledningen är att så gott som alla idag kan ”e-posta”.

Jag vet att e-post anses lika öppet som att skicka gammaldags vykort med posten. Alltså att vem som helst kan ta del av vad som står på vykortet. Även bilden på framsidan är öppen information.

Detta är helt korrekt beskrivet och en relevant jämförelse!

Men det gäller enbart för de som hanterar vykortet!

Alltså de som tömmer brevlådan, sorterar post samt delar ut post till mottagaren. Även alla som kan öppna och ta del av brevlådans innehåll eller högen av post på dörrmattan i lägenheten kan läsa och se allt på vykortet.

Ingen annan har någon som helst möjlighet att se detta vykort eller ens vet om att det skickats!

Samma sak gäller de som hanterar okrypterad e-post!

Sådana e-postmeddelanden kan läsas, förutsatt att dessa tekniker vet hur man gör samt har anledning att läsa just min eller din e-post. Men enkelt är det inte!

Jag har över 40 år som yrkesverksam inom IT och har även haft ansvar för andras epostadresser. Men läsa denna e-post till och från andra har jag aldrig behärskat annat än under en kort period som IT-säkerhetsansvarig då säkerheten var betydligt lägre än idag plus att behovet av att hitta anonyma individer var akut. Detta akuta behov att läsa någon annans epost finns inte utom då man är polis och utreder en och annan kriminell.

Kanske finns det behov av att inte utbyta okrypterad epost mellan så kallad ”kändis” och vårdgivare då grävande journalister kan vara ett hot.

Men om det nu är så känsligt, ge då sjukvården och patienter verktyget PGP, Pretty Good Privacy så att vi kan och får använda epost. PGP är en sedan många år förhållandevis enkel meod att hantera krypterad information via nätet där sändare och mottagare först utbyter krypteringsnycklar.

En annan metod är att vårdgivare och patient kommer överens om ett gemensamt lösenord samt utbyter information via lösenordsskyddade bilagor i form av dokument. Inte supersäkert men ganska säkert.

Vad är det då som ska skickas

Vanligt utbyte av vanliga åkommor och behandlingar, förnyandet av recept osv.

Men framför allt nya verktyg som kan producera sammanställningar som dokument och även ”online”.

Blodtrycksvärden

I mitt fall, blodtryckslistor och grafik som vår nya blodtrycksmätare kan leverera i form av PDF-dokument. Denna information påverkar hur jag ska hantera min blodtrycksmedicinering.

Blodsockervärden

Direkt info om mina blodsockervärden som min sensor på armen lagrar i det så kallade molnet. Detta har min diabetessköterska kunnat följa varje morgon en tid tillbaka.

Men det har stoppats med anledning av GDPR och rädsla för böter. Vem som tolkat GDPR och risk för böter med anledning av blodsockerhalter för mig som patient är dolt i tjock dimma och mörker. Enligt uppgift så har andra regioner löst problemet men inte region Dalarna.

Förbjudet!

Dessa två harmlösa informationer om mig som patient får ej skickas som epost eller läsas av vårdpersonal över internet.

Men det är livsviktigt för mig att mina vårdgivare får mina data och det är livsviktigt att mina vårdgivare får alla data i tid för att kunna ställa korrekta diagnoser.

Slutsats?

Man kan ju med fog undra vad ansvariga inom region Dalarna pysslar med. Inte är det patientsäkerhet!

De sysslar snarare med patientosäkerhet samt ägnar sig åt att skrämma vettet ur sin vårdpersonal. Det sistnämnda säger de inte direkt utan det hör jag på deras vårdgivares invändningar när jag föreslår att vi kan skicka e-post.

Vad är viktigast med din mobil?

Anledningen till frågan är varför var och en skaffar en mobil och varför man sedan blir trogen varumärket.

Jag har rätt många vänner som anser att de har en Samsung och inte en Android. Hur har det blivit så? Det är mer logiskt att andra anser sig ha en iPhone än en iOS-telefon eftersom Apple är ensamma om sin typ av mobil.

Men det vimlar ju av mobiler med android som operativsystem så att välja rätt androidbaserad mobil som passar det behov man har, är med andra ord vanskligt. Det är inte alla som kommit på vad som är viktigast med ”sin” mobil. Själv är jag fullt medveten om varför jag valde just den jag har just nu, alltså Sony Xperia 10 II.

Det berodde inledningsvis på slumpen att en säljare på Elgiganten gav mig rådet att köpa Sony Xperia L4 den gången då jag avsåg att skaffa en billig men ganska bra backuptelefon med just Android som OS. Dessutom var grundorsaken att jag fått min första ordentliga mjukvarukrasch med en telefon, så mitt förtroende för iPhone var ordentligt tilltuffsat.

Han sa, när jag stod och velade, att Sonyn var en bättre telefon än den Huawei som jag just då fingrade på. Så blev det och jag fick en ny erfarenhet på köpet.

Nämligen Sonys avlånga design 21:9 samt kunskapen att android är bättre på svenska än iPhone när man skriver med tummarna på skärmen. Jag ser dessutom mer av mina texter när skärmtangentbordet är igång.

Denna nya erfarenhet har medfört att andra Androida telefoner helt plötsligt blivit ointressanta! Det spelar ingen roll hur avancerad kamera eller hur snabb processor andra varumärken kommer med. Det är formatet 21:9 som gäller för min del.

Att Sony är ensam om just formatet 21:9 beror, enligt min mening, på att Sony är en av de största spelarna inom filmindustrin. Formatet 21:9 liggande är nämligen den nuvarande standarden på filmer, alltså om du tänker på en biograf när ridån går upp och höger och vänster del av filmduken dras ut ända ut till väggarna. Det är 21:9 relationen på film!

Jag är imponerad av att Sony valt en egen väg och satt sin egen standard. Jag tror att andra kommer att följa efter så småningom.

Så när jag idag får frågan om vad jag har för mobiltelefon så svarar jag inte längre android, utan svaret blir Sony Xperia 10 II. Dessutom vet jag varför!

Om ett och annat år när jag blivit övertygad om att jag behöver en 5G-telefon så blir det säkert en ny Sony Xperia, men än ser jag inte behovet.

Att det blev just 10 ”mark two” och inte den första L4:an berodde på att en  Teliasäljare per telefon ville att jag skulle förnya mitt abonnemang mot att jag på köpet skulle få en ny iPhone SE 2. Jag lyckades då byta till 10:an mark two eftersom jag redan ångrat min snålhet med att köpa den billigare L4:an. Att jag dessutom inte tänkt byta operatör höll jag tyst om så att Telia ansåg det vettigt att ge mig en ny telefon utan kostnad va inget svårt val!

Klicka på bilden för mer info

Men gör inte det om du är allergisk mot reklam eftersom länken tar dig till Sonys hemsida om Sony Xperia 10 II.

Testa mina kategorier!

Efter 13 år som bloggare i WordPress så vimlar det av inlägg av olika kategorier. En del blir även en form av historik några år tillbaka i tiden.

Testa exempelvis kategori Edge för att se hur Microsoft lyckats med och även ibland misslyckats med sin browser.

Du har två metoder att surfa på kategori i mina bloggar. Antingen klickar du på en kategori under rubriken på ett inlägg (se bilden) eller så klickar du på en kategori i kategorimolnet till höger om inlägget.

Om du surfar via en smartphone så måste du hålla din telefon horisontellt för att se kategorimolnet. Håller du telefonen lodrät, vilket är vanligast, måste du skrolla längst ner för att se det. Alltså förbi alla inlägg som visas för stunden.

En snabb metod, för att se kategorimolnet, är att klicka på rubriken på det inlägg du ser. På så vis har du kategorimolnet direkt efter inlägget eftersom det är det enda inlägget som presenteras.

Kategorimolnet

Storleken på varje kategori anger hur många inlägg som finns per kategori. I bilden ovan ser du att kategori ”Glädjeämnen” är en av de kategorier med flest inlägg.

Du kan även lista alla kategorier om du även vill se hur många inlägg som tillhör respektive kategori. Möjligheten att välja kategori utifrån listan hittar du efter kategorimolnet.

Kompromissen blir ”klicka”!

PC, Mac, surfplatta eller mobil som man använder för att surfa till mina blogginlägg och hemsidor, alla får i fortsättningen samma instruktion.

Alltså kompromissen ”klicka” eftersom jag aldrig vet vem som besöker mina blogginlägg och vad denne har för pryl att surfa med. Än idag är det nog datorer typ Laptops som dominerar och dessa användare klickar ju med en extern mus eller på pekplattan.

Alla surfplatteranvändare och mobilanvändare får finna sig i att ”klicka” på länkar och knappar med valfritt finger. I alla fall när de läser mina blogginlägg samt anmodas att klicka på ett och annat, typ länkar, knappar och även ibland bilder.

Att jag skriver ”kompromiss” beror på ett tidigare inlägg som blev livligt diskuterat på Facebook bland några av mina vänner, bland annat en av oss från SAS Data som tidigt skapade biljett och incheckningsautomaterna på Arlanda. Redan då funderade de på vad instruktionen för ”klicka” skulle vara på en pekskärm istället för med en mus.

Så problemet finns kvar på vissa automater ute i samhället men för webben generellt och blogginlägg i synnerhet så är det enligt min uppfattning ”klicka” som gäller.

Att diskussionen blev intensiv och ganska kul berodde på både min och mina vänners enögda tankeverksamhet när det gäller vad vi idag oftast använder att surfa med samt argumentera om på sociala medier. Både jag själv och mina IT-erfarna vänner tänkte bara ”mobiltelefon” och kanske surfplatta. Det där med PC, Mac och Laptop var helt plötsligt ute ur bilden. 😆

Då sammanfattningsvis så Googlar vi och klickar oss fram oavsett pryl, skärm, mus eller pekplattan.

Frågor på på det?

Klicka, trycka eller vad?

Vad säger man när man hanterar en mobil skärm typ smartphone eller surfplatta?

När det gäller en PC eller laptop så är det ”klicka” som gäller eftersom dessa datorer oftast hanterades av en mus med klickande knappar. Men så kom pekplattan som man i likhet med skärmar styr med fingrarna och klickandet försvann. Eller gjorde det det?

Svep!

Att svepa på skärmen är väl ett ganska självklart begrepp, men vad säger man när man ska bestämma en åtgärd ofta på en stiliserad knapp. Inte klickar man med tummen eller nåt finger?

Så vad är det vanligaste och bästa begreppet som ersätter ordet ”klicka” när man fingrar på en skärm samt bestämmer sig för en åtgärd?

Tryck!

Ett begrepp som vinner mark i de texter jag läser, så används oftast begreppet tryck. Ett rätt bra begrepp som känns ganska rätt, men… det känns som att man ska trycka igenom skärmen… alltså för hårt!?

Tappa eller ”tap

Tapp eller det engelska begreppet ”tap” är ett annat vanligt begrepp. Men då måste vi kanske i svenska texter skriva med två ”p”, annars läser man ju ett långt ”a” istället för det uttal som gäller för ”istapp”.

Tapp och att tappa på skärmen låter ju lite konstigt. Man kan ju inte tappa på skärmen eftersom man kan tappa sin mobil… alltså på golvet. Det blir lätt lite begreppsförvirring med tapp eller tappa.

Rör!

Inte helt perfekt att röra på OK-knappen eftersom man rör på allt på sin skärm. Dessutom rinner det ofta vatten i rör.

Klicka!

Nja… Klickar gör man ju på vänster eller höger musknapp vilket oftast sker med ett klickljud. Men på skärmen låter inget och skärmen buktar sig inte när man ”klickar”, så det begreppet är inte heller bra.

Bunka!

Kanske ett helt nytt begrepp på svenska pekskärmar. Jag testade ordet ”Bunka” och android bytte genast ”Bunka” till ”Ninja”. 😆

Så jag tror att ”Bunka” är rätt bra. Känn på följande instruktion…

Svep från höger och bunka på länken.

Bunka är alltså när man ”klickar med tummen eller ett finger för att mobilen eller surfplattan ska begripa att den ska göra något, exempelvis förflytta skärmen till en annan plats eller utföra något som framgår av skärmens instruktioner.

Bunka ligger dessutom nära det mer bombastiska ordet ”dunka”, vilket kanske är bra? Bunka är mjukare än det våldsammare ordet dunka. Eller ska vi dunka med fingrarna när vi vill att mobilen ska göra nåt?

Svep från höger och dunka på länken!

Peta!

Man sveper och petar sedan på en länk eller fiktiv knapp?! Kanske?

Slutsats

Att jag skrev det här inlägget beror på att jag anser att det än så länge inte finns ett tydligt begrepp på svenska för att beordra en mobil eller surfplatta att göra något. Vad tycker du?

Två typer av skärmdump i Android

Upptäckte av en slump att jag kan skapa två helt olika skärmdumpar i min Sony Xperia.

Via av- och påknappen

Den vanligaste skärmdumpen tar jag via av- och påknappen.

När jag trycker in den och håller i en kort stund så får jag upp tre alternativ högst upp; Nödsituation, Strömbrytare och Skärmdump.

Väljer jag ”Skärmdump” så tar android en skärmdump av det jag har på skärmen när jag tryckte på knappen.

Lite typiskt att just den skärmen kan jag inte ta en skärmdump på.

Därefter kan jag dels redigera eller dela skärmdumpen. ”Dela” har jag än så länge inte använt eller förstått vitsen med.

Svep uppåt och håll kvar

Den andra metoden att ta en skärmdump är att svepa nerifrån skärmen och uppåt samt hålla kvar fingret.

Det är för övrigt samma metod för att inleda stängning av öppna appar. Det iPhoneanvändare gör genom att dubbelklicka på ”knappen”. Sedan gör man som i iPhone, sveper upp app för app och stänger dem en och en.

Men innan man gör det så kan man som sagt var välja att ta en skärmdump av appen man har framme. Det betyder att man kan ta skärmdump för skärmdump genom att svepa sidledes app för app samt klicka på texter ”skärmdump” under bilden på appen.

En liten fiffig detalj med den här metoden är att man får ikonen för appen som visas i överkant av själva skärmbilden vilket man alltså inte får i den förstnämnda versionen. Användbart när man som i det här fallet vill visa att det är Microsoft Edge som inte kan hantera text med intilliggande bild och inte Chrome.

Nu lämnar jag Edge i Android

Anledningen är att Microsoft Edge innehåller fel, eller buggar som det även heter, som för mig som bloggare och stilist är mycket irriterande.

Edge ska enligt expertisen bygga på samma motor, nämligen open source-browsern chromium. Men de två browsers som använder chromium beter dig olika i min blogg.

Därför byter jag standard från Microsoft Edge till Googles Chrome i min Sony Xperia, åtminstone tills vidare. Chrome är ju standardbrowser i Android så det borde vara riskfritt.

Felet i Microsoft Edge

Edge klarat inte att visa text och illustrationer på ett korrekt sätt just nu. Jag har inte sett felet tidigare och felet uppträder när jag skrollar flera inlägg på rad.

Google Chrome på samma plats

Stor skillnad mellan e-tidningen och tidningens app.

Jag prenumererar och läser fler tidningar numera än när vi hade papperstidning. Men det finns en hel del detaljer som skiljer en tidnings mobilapp mot samma tidnings e-tidning.

E-tidningen

E-tidningen är en elektronisk smart version av papperstidningen där man kan trycka/klicka på artiklar vilket medför att artikeln blir en anpassad version av artikeln som är väldigt trevlig både i Android och i iPhone.

Man kan där påverka typsnitt, storlek på texten, spaltbredd och även mjukare bakgrund som blir en gulaktig ton som jag upplever är bättre för mina ögon.

E-tidningen fungerar på både smartphones och surfplattor.

Jag tycker att e-tidningen lämpar sig bäst när det gäller att läsa längre texter/artiklar. Det påminner om att läsa böcker i appen Storytel som även den är en elektronisk version av en pappersbok.

För min del blir då e-tidningarna morgontidningarna men även kvällstidningar beroende på när jag har tid att läsa.

En annan iakttagelse är att artiklarna i e-tidningarna är mer genomarbetade och därmed närmare sanningen än de snabba artiklarna i tidningsappen vilket jag har ett exempel på från dt.se nedan.

Mobilappen

Mobilappen av samma e-tidning skiljer så markant åt att jag ibland får intrycket att läsa en helt annan tidning.

Mobilappen är dessutom ögonblicklig när något händer vilket ibland får konsekvenser.

I gårdagens hockeymatch mellan Djurgården och Leksand blev en Djurgårdare tacklad på ett sätt som beskrevs olika i två separata artiklar skrivna vid olika tidpunkter. Man kan lugnt säga ”å ena sidan och å andra sidan”.

I den första artikeln fantiserade journalisten Åke Holmberg fram en armbågstackling medan Oskar Magnusson beskrev i mjukare ordalag att högra axeln träffade huvudet hårt.

Eftersom jag såg matchen på C More så undrade jag om Åke och Oskar såg samma match… Jag menar att Oskars beskrivning stämmer med vad jag själv såg.

Det jag vill understryka med exemplet är att tidningsapparna kan ha väldigt fel beroende på att de verkar ha för bråttom.

Klipp från tidningsappen ”dt.se”

Å ena sidan…

Å andra sidan

Hur det hela slutade

Patrik Zackrisson var mest lättad av att Marcus Högström mår bra och att Patrik accepterar avstängning i tre matcher plus böter.

Det sista klippet är även det från dt.se och klippt från ännu en artikel i ämnet. Hur det hela kommer att framstå i e-tidningen imorgon blir intressant!

Svepning underlättar surf med en hand.

Att ställa in min Androidtelefon i svepningsläget medför att jag lättare kan surfa runt både i och mellan apparna i min Sony Xperia med ena handens tumme.

En förbättring som bara blir bättre och bättre ju mer van jag blir med att svepa både från sidorna och nerifrån.

Det är tummarna som blir motsvarigheten till musen med en PC. Vänster hand fungerar bäst för min del men höger går också bra.

Tummarna ersätter dessutom tangentbordet eftersom skärmtangentbordet hanteras med båda tummarna medels tvåhandsfattning. En annan fördel är naturligtvis androids förmåga att ”förstå” oprecisa tryckningar på det lilla skärmtangentbordet. Tummarna är ju grova saker att hitta rätt på de små tangenterna. Men som sagt var, det fungerar!

Vad jag minns från mina år med iPhone är att det inte var lika effektivt med att skriva med tummarna på skärmtangentbordet i iPhone. Där och då blev det ofta fel på vad iOS tolkade vad jag skrev.