Alltså när det gäller vad jag använder mina telefoner, surfplattor och datorer till.
Jag tog ChatGPT till hjälp att skapa illustrationen över mina IT-maskiner, vilken efter några vändor blev rätt bra. Naturligtvis gör jag mer på varje maskin, men huvuduppgiften är tydlig.
Jag har just sett att mitt SD-kort i min Sony Xperia 10 V inte kopplar upp och därmed inte syns i telefonen. Så vad fanns där? Ingen aning!?!?
Så en rätt avancerad felsökning behövs inom kort eller så gör jag något mer radikalt och slutar använda SD-kort på de maskiner där jag inte kan formatera kortet som jag vill. Alltså på det sätt som Android haft den stora fördelen med jämfört med iPhone.
Jag har ju delat upp min telefon på två sedan tidigare, och har dessutom fem (5) surfplattor av olika storlekar från 7″ till 11,97″ samt fyra laptops. Alltså en Linux Mint, en Windows 10, en Windows 11 samt en Chromebook.
Mina surfplattor har redan nu sina tydliga användningsområden! Min minsta på 7″ är exempelvis min läsplatta för Storytels böcker och min största på nästan 12″ min TV.
Borde jag göra såhär?
Alltså bestämma mig för vad jag använder mina IT-maskiner till samt rensa hårt på appar?
Alltså att helt bestämma vad de olika maskiner ska användas till samt avinstallera appar så att de inte går att använda överallt.
Utan att ha haft någon egentlig tanke eller avsikt så har det blivit som så, att jag kan byta maskin hur som helst, men det har fått konsekvenser. Minnet i de olika maskinerna börjar ta slut.
Fördelen med SD-kort i exempelvis Androida telefoner är inte längre en fördel jämfört med iPhone. Dessutom frångår tillverkarna den standard som finns i Android, nämligen att man kan välja hur man vill att SD-kortet ska formateras. Tillverkarna kopplar bort möjligheten att formatera SD-kortet som en fortsättning på internminnet och tillåter enbart att man kan formatera kortet som flyttbart.
Vem i hela friden vill flytta ett litet SD-kortet till en annan maskin? Det är inte som att rycka ur ett Usbminne. Gör man fel och glömmer att helt slå av telefonen eller glömmer den viktiga åtgärden som även gäller för det större usbminnet, nämligen att avmontera minnet så förstörs minnet. Dessutom pillret med att få ut SD-kortet som dessutom sitter på samma plastbit som simkortet. Dessutom måste man ha sparat alla typer av ”nålar” för att trycka ut korthållaren.
Någon eller några har tänkt helt fel och mig har de vilselett!
Jag har dessutom fått ett pytte-usb-minne sabbat som satt ständigt monterat i en vanlig usbingång i min Chromebook.
Jag tror att det hände i samband med att batteriet av någon anledning blev helt tomt. Att batteriet blev helt tomt är för övrigt rätt konstigt men jag har ingen annan förklaring!
När jag försökte få igång Chromebooken igen var jag sånär i färd med att börja skruva isär maskinen för att se om jag kunde skaffa ett nytt batteri!
Men som tur var väntade jag tillräckligt länge medan laddningen fick ta den tid som behövdes plus ett regelbundet tryckande på den av och på-knapp som finns på sidan och som jag innan dess aldrig använt!?
Så jag avråder att skaffa dessa små minnen eftersom de alltid får sitta kvar på maskinen och därmed riskerar att förstöras. Dessutom! Om du monterar bort det, var förvarar du sedan detta lilla minne? I myntfacket på plånboken?
Vad ska jag ha ett SD-kort i min telefon på 1 TB till, om det helt plötsligt upphör att fungera? (1 terabyte är 1000 gigabyte).
Slutsatsen blir alltså att planera och bestämma vilka appar (funktioner) som ska användas var och med vilken maskin, samt avinstallera allt annat utom några superviktiga som exempelvis har med pengar att göra.
