IT, intressant eller tråkigt?

Förr om åren va IT hett och intressant. Jag följde vad som hände på IT-marknad med stort intresse i stort sett varje dag. Men idag kommer sällan några braskande nyheter.

Jag surfar fortfarande på IT-blaskorna och läser rubrikerna och ibland de korta ingresserna, men mer är det inte.


Hur är det då med med mobiler, PC och surfplattor? Inga nyheter av värde! Det enda som är intressant numera är priserna. Mobilkonstruktörerna tror att privatpersoner vill betala dyrt för bara små förbättringar, så snart kommer en ny IT-bubbla globalt så snart Asien mättats. Alltså att användare globalt nöjer sig med vad man redan har.

Det är väl som så att de flesta av oss redan har mobilen, surfplattan och PC:n eller Mac:en som duger för det man gör.

För min del så är det 64 GB minne som gäller för min mobil, mer behöver jag inte just nu.

Ny tolkning av symboliken i Davidsstjärnan?

Har du läst Dan Browns böcker och symboltolkaren Robert Langdons tolkning av Davidsstjärnan eller symbolen för Judarna och judendomen?

Jag fastnade omedelbart för symboltolkningen som Robert Langdon beskrev. Att den består av två trianglar som liggande på varandra bildar en sexkantig stjärna. Den ena stående på en spets och symboliserar kvinnans sköte och den andra tvärt om och symboliserar ollonet på mannens könsorgan. Om tolkningen har relevans eller inte låter jag vara osagt men förlängningen har medfört att jag numera ser davidsstjärnan som en symbol för manligt och kvinnligt i gemenskap. Vidare ser jag numera stjärnan som en symbol för jämlikhet där de båda könen på jorden är i symbios med varandra.

Om tolkningen är rätt eller inte vet jag alltså inte men jag tycker att min tolkning är vacker, speciellt med bilderna från Hitler-Tyskland i färskt minne från min ungdom där alla judar tvingades bära Davidsstjärnan på bröstet som en symbol för ett lägre folkslag i Hitler-Tyskland och nazisternas koncentrationsläger.

Jag hoppas att ovanstående inte väcker anstöt hos någon speciellt inte hos ni som är judar och läser det här. Jag ville bara väcka och påminna om en symbol som jag numera ser med nya ögon tack vare en rollfigur i en roman av en amerikansk författare. Jag tycker min nya tolkning är en vacker tolkning och lite i motsats till det i mitt tycke ensidiga begreppet ”Feminism”.

Till minnet av en vän!

Curtis Mayfield? Nej, honom träffade jag aldrig men Henry, eller ”Master Henry Gibson” som var hans artistnamn, träffade jag många gånger. Jag har till och med spelat med honom i mitt vardagsrum i samband med en sammankomst efter dopet av ett av våra barn. Prästen var med och gjorde stora ögon. Bowe och jag drog som vanligt igång våra röster till gitarr och någon hämtade min bongo som denne någon satte i händerna på honom. Så var vi i gång.

Hur nära vän var han då under de 16 år som vi umgicks ofta bara vi två med en öl i näven på någon bar på söder? Av alla våra vänner så var det bara  Henry och Anne som kom och hälsade på oss på Löwet när Martin föddes för 23 år sedan. Mitt x har ett foto på Henry när han håller Martin i sina armar.

 Sista gången vi sågs var under tiden för Hannes och min skilsmässa där han ägnade mig en timme efter en konsert i Stockholm. Vi stod i hans portuppgång på söder mitt i natten och pratade. För övrigt var det han som pratade mest om hur det var att vara människa, svårigheter i livet, manlighet, hans tro på Gud,  om att gå vidare i livet o.s.v.

Konserten i Hague var en av de sista där Henry turnerade med Curtis sen träffade han Anne på Hard Rock Café i Stockholm vilket resulterade i att han hoppade av och blev frilansare. Han fick nämligen inte ta med sig Anne på turnen. Curtis sa helt enkelt Nej. Du ser honom bredvid Curtis på scenen där solot mitt in i låten är en av de bästa inspelningarna som finns på honom. Den sekvensen visar honom hur han var på scen. Studiemusiker på runt 1200 album. Patrik (fritänkarn) har säkert en och annan vinyl där han finns med. Det är svårt att undvika om man samlar på just vinyl.

Att jag skriver om Henry är fritänkans fel med anledning av hans inlägg om Vinyler man saknar. Det blev på så sätt en påminnelse inom musikens värld om annat man saknar som exempelvis en avliden god vän.

”Master” Henry Gibson i Wikipedia