Tävling är ideologien i liberal marknadsekonomi och det genomsyrar allt i vårt svenska samhälle idag.
Vi matas med exempel dagligen i en massa sammanhang och listan kan göras så lång att jag ibland undrar var alternativet tog vägen.
TV4
TV4 startade sina sändningar den 15 september 1990.
Det var Sveriges första kommersiella marksända TV-kanal (finansierad med reklam), vilket gjorde den till ett viktigt komplement till Sveriges Television som tidigare dominerade tv-utbudet.
Viktigt komplement förresten…
Var det inte som så att marknadsidiologin, via politiska beslut behövde få oss att tänka rätt? Att införa reklamtv i Sverige var från början ett politiskt beslut!
Underhållning, några exempel
- The winner takes it all. ”Lovsången och kampsången för idelogin
- There can only be one.
Film (Höglander från 1986) - I de flesta filmerna från Hollywood så vinner alltid de goda över de onda
- Sveriges mästerkock TV4
- Idol TV4
- Talang TV4
- Masked singer TV4
- Robinson TV4
Reklamkanalen som verkar vara det största skyltfönstret för ideologin vars tydliga mål är att vinna över SVT.
Idrott
- Ishockey SHL, Hockeyallsvenskan och NHL. Det är ingen slump att dessa pyramidspel sända i TV4
- Fotboll Allsvenskan sänds i TV4
- Formel 1 och andra motorsporter
Smartphones
En fråga till dig som läser det här:
Skaffade du en mobiltelefon för att säljare skulle ges möjlighet att kontakta dig?
Bakgrund och historia
Dags att redovisa några svar från ChatGPT utifrån några väl formulerade frågor…
Beslutet att införa reklamfinansierad tv i Sverige togs i slutet av 1980-talet, och hänger nära ihop med starten av TV4.
🧾 Själva beslutet
- År 1988 beslutade den svenska riksdagen att öppna för reklamfinansierad marksänd tv.
- Detta innebar ett brott mot det tidigare monopolet som (SVT) haft.
📺 Genomförandet
- 1991 fick TV4 sin sändningslicens.
- 1992 började TV4 sända i marknätet med reklam – första gången det blev tillgängligt för hela svenska folket via vanlig antenn.
📌 Viktig bakgrund
- Redan på 1980-talet kunde svenskar se reklam-tv via satellitkanaler som TV3 (startade 1987 från London för att kringgå svenska regler).
- Detta ökade trycket på politikerna att tillåta reklam även i svensk marksänd tv.
🧠 Sammanfattning
- Beslut: 1988 (riksdagen öppnar för reklam-tv)
- Licens: 1991 (TV4 får tillstånd)
- Start: 1992 (reklam i marksänd tv blir verklighet)
När riksdagen tog beslutet 1988 om att öppna för reklamfinansierad tv satt en socialdemokratisk regering under Ingvar Carlsson.
🏛️ Regeringen
- Statsminister: Ingvar Carlsson
- Parti: Socialdemokraterna
- Regeringstid: 1986–1991
Det var alltså denna regering som lade fram och drev igenom den politik som öppnade för reklam i marksänd tv, vilket senare möjliggjorde starten av TV4.
Vill du även veta hur partierna röstade i frågan?
Jatack!
Omröstningen 1988 om att öppna för reklamfinansierad tv var inte helt enig – det fanns tydliga skiljelinjer mellan partierna.
🗳️ Så röstade partierna i stora drag
För reklam-tv (ja till förändringen):
- Moderata samlingspartiet
- Folkpartiet
- Centerpartiet
👉 Dessa borgerliga partier drev länge frågan om att bryta tv-monopolet och öka valfriheten.
Emot eller mer tveksamma:
- Socialdemokraterna
- Vänsterpartiet kommunisterna
👉 Socialdemokraterna var initialt skeptiska till reklam i tv men svängde i praktiken i slutet av 1980-talet och möjliggjorde beslutet.
👉 VPK var tydligt emot och ville behålla reklamfri public service.
⚖️ Viktig nyans
- Beslutet var en kompromiss: reklam tilläts, men inom ett reglerat system (t.ex. begränsningar av reklamtid och krav på innehåll).
- Det var också ett svar på att svenskar redan tittade på reklam via satellitkanaler som TV3.
🧠 Kort sagt
- Borgerliga partier: tydligt för
- VPK: tydligt emot
- Socialdemokraterna: avgörande men mer försiktiga, möjliggjorde beslutet
Det finns tyvärr ingen enkel, exakt siffra på hur många mandat som röstade ja respektive nej i just detta beslut 1988 – eftersom frågan inte avgjordes genom en tydlig, slutlig votering med uppdelade röstsiffror som ofta redovisas i efterhand.
📊 Hur det faktiskt gick till
- Beslutet växte fram genom flera steg (utredningar, propositioner och utskottsbehandling).
- I riksdagen fanns en majoritet för förändringen, men den bestod av:
- de borgerliga partierna (tydligt för)
- delar av socialdemokraterna som accepterade kompromissen
- Vänsterpartiet kommunisterna stod emot.
🪑 Mandatläget i riksdagen (valet 1985 som gällde då)
Ungefärlig fördelning:
- : 159 mandat, Socialdemokraterna
- : 76 mandat, Moderata samlingspartiet
- : 51 mandat, Folkpartiet
- : 44 mandat, Centerpartiet
- : 21 mandat, Vänsterpartiet kommunisterna
👉 De borgerliga partierna hade tillsammans 171 mandat, alltså egen majoritet.
👉 När dessutom regeringen under Ingvar Carlsson valde att gå vidare med reformen, fanns en stabil riksdagsmajoritet.
🧠 Slutsats
- Exakta ja/nej-siffror saknas i enkel form
- Men det fanns en tydlig majoritet (minst 171 mandat, troligen fler) för att införa reklam-tv
Slutsats (min)
De borgerliga partierna hade egen majoritet i riksdagen 1988 eftersom Socialdemokraterna och VPK inte var samkörda i likhet med de borgerliga partierna i den här frågan och har alltid haft marknadsekonomi som en viktig del i sin ideologi.
Så jag kan med fog påstå att den liberala marknadsekonomin vann sin största seger 1988.
Anledningen till att jag ville lyfta fram tävlandet i olika sammanhang är att jag tycker mig se att det idag saknas debatt om effekterna av det som är grunden i den Liberala Marknadsekonomin nämligen ”The winner takes it all”.
Det som ofta glöms bort, speciellt inom idrotten, är ”Vad är en segrare utan de som förlorade”. Du får själv tänka ut ett svar på den frågan.
Verksamhetsfilosofen 