Jag kom att tänka på en sann historia med anledning av våra vänner som transporterar våra grejor längs vägarna, lastbilschaufförerna! Bland annat en god vän till mina föräldrar för länge sedan och som tillhörde den yrkeskategorin.
Han var på väg hem en fredag eftermiddag och åkte fortare än vanligt eftersom han körde tomt både på flaket och släpet. Har du bilden klar för dig?
Plötsligt hade han länsman efter sig! en svartvit sak (Volvo Amazon) med rödljus på taket som ilsket påkallade hans uppmärksamhet i sina försök att köra om för att stoppa denne fortkörare.
Jäklar anamma tänkte chaffisen nu är goda råd dyra! Böter skulle säkert äta upp hela veckans förtjänst och lappen var dessutom i fara med allt vad det förde med sig…
Han tryckte plattan i botten som det hette på den tiden och ökade farten!
Nu undrar du det kloka att försöka köra ifrån en polisbil med en långtradare eller hur? Ingen bra idé! Men en plan hade smugit sig in under pannbenet, han började leta efter parkeringsplatser längs vägen!
Vid första bästa P-plats där ekipaget fick plats kastade han in långtradaren, hoppade ut och grabbade samtidigt tag i toarullen som han alltid hade bredvid sig i förarhytten.
På språng in i skogen, ner med brallorna och la en och annan kabel. Han var i det läget noga med att synas från vägen så att länsman inte skulle frestas att knata efter för att kolla resultatet!
När han var klar, byxorna på plats så gick han lugnt med ett lyckligt leende tillbaka…
Länsman som stannat bakom fortfarande med saftblandaren igång såg till en början barsk ut men sken upp i ett förstående leende när deras blickar möttes.
Länsman var på det förstående humöret och chaffisen kom undan med en förmaning om att fortsatt körning skulle ske enligt gällande hastighetsbegränsning!
Naturligtvis, blev det logisk svaret, nöden har ingen lag vilket länsman hade förståelse för den gången.
För dig som är ung
Länsman = Polis
Saftblandare = Snurrande lampor på taket som numera är blå
Volvo Amazon = Dåtidens polisbil något snabbare än långtradare