Inbördes relationer påverkar mer än vad man kanske tror. Speciellt i relationen Chef – Anställd. Eftersom jag numera är “min egen” och inte har någon chef eller anställda så kan jag sticka ut hakan och påstå följande
– Du har den chef du förtjänar!
Ett talesätt som jag myntade för mig själv någon gång på 80-talet i samband med att jag var med i processen runt bytet av högste chefen. Jag jobbade fackligt vid den tiden och hade en hel del samtal med både chefer, anställda och även den chef som sedan fick sluta. Jag fick med andra ord insyn i hur olika individer upplevde processen. Det var i samband med ett av dessa samtal som jag bestämde mig för att bry mig om min chef. Speciellt om denne verkade bekymrad av någon anledning. Jag kanske inte alltid har levt upp till mitt mantra och ibland kanske varit jobbig, men för det mesta har det funkat.
Den som påverkade mig mest under den perioden hette Torsten Bergner, numera avliden på grund av ålder. Jag frågade honom en gång varför han inte var chef. Jag tillade dessutom att jag i honom såg den perfekte chefen eller ledaren som jag ville ha. Han svarade.
– Jag har varit chef och det var den ensammaste perioden i mitt liv. Trots en öppen dörr och uppmaningar att komma in för ett prat så funkade det aldrig. Till och med gamla kollegor och kompisar ändrade beteende mot mig.
För att relationerna ska fungera dubbelriktat positivt så krävs det nog att även chefen har en liknande tanke typ…
– Jag har den personal som jag förtjänar…