Vi har väl alla en låda med gamla telefoner från den tid då de hette Sony Ericson, Qtec, Vodafone, Panasonic och Nokia. Alltså då telefonerna även fungerade att ha, även när man inte använde dem aktivt.
När de var så små att de fick plats i bröstfickan, i västfickan eller i minimala handväskan som ni kvinnor har när klädseln kräver långklänning.
Jag saknar den tiden. Det är därför jag skaffade en MiniBro. Jag menar att storleken har betydelse, vilket de som skapat MiniBro förstått. Det är ett litet steg tillbaka till framtiden. De stora tillverkarna av mobiltelefoner borde kolla i backspegeln om vad många vill ha. Jag är övertygad om att jag inte är ensam.
Att alltid ha med sig en klump som kan allt och som har gigantisk prestanda, skärm och stort batteri passar inte i alla sammanhang.
Jag kallar företeelsen för användbarhet när telefonen inte används. Den punkten på kravspecifikationen har utgått på samma sätt som att Elgiganten idag inte säljer Laptops som är mindre än 14″.
De små försvann när 2G och 3G stängde ner. Så länge som dessa nätverk fanns, så kunde man montera simkort och fortfarande använda dessa små läckra knapptelefoner. Idag är även de knapptelefoner som säljs för stora. Höjden på de knapptelefoner som säljs idag och som är något att ha, är dryga 12 cm på höjden mot 9 cm för MiniBro i likhet med de gamla knapptelefonerna. En vanlig höjd på smartphones är idag runt 16 cm. Bröstfickor på skjortor är betydligt lägre än dessa 16 cm varför smartphones sticker upp på ett osnyggt sätt.
Dessutom fungerar en MiniBro via 4G idag medan de övriga funkade via 2G och 3G.
Verksamhetsfilosofen 