Förr läste vi en morgontidning och kanske en kvällstidning i pappersform eftersom det per månad blev för dyrt med fler. Det medförde att våra uppfattningar om exempelvis politik blev en aning enögt. Än så länge behöver det inte vara så, förutsatt att var och en av oss förstår att utnyttja möjligheterna, för snart är det slut.
Numera har vi tidningarna på nätet och än så länge har vi artiklarna gratis. Men inte länge till. Även “mediokratin” (den tredje makten som formar våra åsikter) måste finansiera sin verksamhet på något sätt, vilket jag har förståelse för.
Tydligen räcker inte reklamintäkter och tidningsstöd längre eller så är det som så att tidningarna vill återfånga sina läsare som på “papperstiden”. Aftonbladet har sin PLUS-tjänst och SvD har en ny inloggningstjänst som för tillfället är gratis (Se bild två).
Vi som inte vill logga in på SvD får nöja oss med hemsidan samt maximalt 26 artiklar per månad. Då jag är en flitig läsare av de fyra stora plus några till, så är jag sedan någon vecka utestängd från artiklarna i SvD eftersom jag av princip inte anser att tidningarna ska hålla reda på mitt läsande. Så jag får väl hoppas att SvD utelämnar händelser som gigantiska katastrofer typ Estonia eller tsunamis i Thailand mot slutet av varje månad.
Kultur och sport för att ta några exempel, kan tidningarna på sikt ta betalt för. De kan ju träffa en egen decemberöverenskommelse om priset för dessa tjänster så att konkurrensen blir rättvis.
Däremot anser jag bestämt att Nyheter samt ledarsidor och politiska analyser skall vara fria från både inloggningar och avgifter. Anledningen är att vi måste kunna läsa och värdera de olika politiska åsikterna efter eget förnuft. Jag gör så idag och märker att det ger en mer nyanserad bild, speciellt nu under december månad, än om jag exempelvis enbart skulle läst Aftonbladets ledarsidor och inget annat. Jag befarar att det kommer att bli resultatet om det hela får fortsätta med den metod som SvD nu valt. Jag tycker att metoden är ogenomtänkt och otidsenlig helt enkelt. Det börjar nämligen bli dyrt totalt sett eftersom många bäckar små ger en stor å. Alltså kostnader för Gb i både mobilen och det mobila bredbandet, filmer via nätet med mera avgifter så snart har var och en av oss “bara” råd med en tidnings politiska analyser och då väljer vi naturligtvis den tidning som är forum för det eller de partier som vi röstar på, fast vi egentligen borde läsa de andras analyser och uppfattningar.
Kanske finns det andra metoder typ att tidningarna får ett av riksdagen extra “nyhets- och politikbidrag” eller liknande för att hålla sig med professionella nyhets och politikredaktioner. Inte vet jag vad som är bäst. Det jag tycker är att Svenska Dagbladets metod är helt förkastlig för att inte säga idiotisk.
