Mobilt bredband… en död produkt

För några år sedan blev jag pådyvlad en förlängning av mitt mobila bredband hos Telia. Det var en sån där glad figur från Dialect som lyckades slå blå dunster i ögonen på mig samtidigt som han sålde på mig den första versionen av Samsung Galaxy Tab (7 tummaren)

Sent omsider har jag insett hur snett och vint det hela blev. 3 år, hur jävla dum kunde jag bli eller va det en riktigt lurig “Bondfångare” som fick upp mig på läktaren? Nu sitter jag med det jävla mobila bredbandet till och med maj 2014. Dessutom fann jag igår att USB-dongeln inte längre fungerar. Jag har alltså petat ut SIM-kortet ur dongeln och placerat det i min Galaxy Tab.

Så nu har jag en gammal pekplatta som har sina begränsningar med ett SIM-kort som är ett mobilt bredband som i dagens läge är rätt långsamt.

Varför nu denna ågren och indignation av att känna sig blåst?

Jag har ju en Nokia Lumia 820 med 4G! En hjälte på Telia-supporten lärde mig att köra Lumian som Router i 4G! Resultat! Sitter på Tjörn och surfar i 4G-hastighet som upplevelsemässigt är som att sitta hemma och köra WLAN. Så va fan ska jag med ett mobilt bredband till? Varför ska vem som helst ha eller skaffa ett mobilt bredband?

I all teknikutveckling, smarta appar med mera så har jag nu stött på undret i enkelhet.

1. Lägg Lumian bredvid dig
2. Starta din Laptop eller pekplatta
3. Inställningar i Lumian (Alltså Windows Phone 8)
4. Internetdelning

Det är allt! Nu kopplar du på din telefon som redan talar om att den finns plus det lösenord som krävs för att koppla på luren. Du klickar alltså på “stapeln” som visar hur bra internetkontakt du har. Som hemma med WLANet. Jag ser dessutom antalet anslutna gäster som just nu är 1 st, alltså bara jag!.

Hah! Inom kort skall mitt mobilabonnemang förnyas. Ska nog öka på 4G med lite mer Gigabajt!