Visst är det märkligt…

att en Ryss, en Holländare har ett större hjärta för SAAB än svenskarna själva? Nu även en Kines, men han/dom ser nog mer till en god affär.

Jag tänker speciellt på Vladimir Antonov som verkar vara en ärlig SAAB-entusiast. Jag fick det intrycket med anledning av att han deltog i ett rally med en äldre SAAB och lovade att återkomma även nästa år. Smart marknadsföring av sig själv i en stor affär? Kanske? Men det som slår mig är hur allt framstår för övrigt vid en jämförelse.

Svenska politiker och myndigheter.
Misstänksamhet och som det verkar osedvanligt byråkratiskt krångel. Hjärtat lyser helt med sin frånvaro!

Massmedia.
Misstänksamhet och stora rubriker så snart det finns något negativt att skriva om. Positiva tongångar tonas ner av någon anledning och vrids om till negativism och misstänksamhet.

Vi själva
Tystnad! Nåja, i och med det här inlägget så är i alla fall jag inte tyst längre.

Vad är det för fel att känna för ett av landets mest kända varumärken? Har SD gjort det fel att känna en form av nationell stolthet? Att det blivit fult? Var är alla direktörsarvoden och bonusar som skulle bli samlade investeringar i ett känt nationellt varumärke? SAAB gör bra bilar men det räcker tydligen inte för att investerare med svenskklingande namn ska vilja satsa. Varför ska vi riva ner något som är bra? Ja, ja jag har läst om frånvaron av vinster genom åren. Du behöver inte kommentera det.

Vi är på väg att ta död på ett stort kunnande inom bilindustrin. Är det bra? Jag menar att det det är oklokt. Men det kanske är som jag skrivit tidigare att långlivade varumärken ska svärtas ner för att börja om från början. Det tar lång tid och kostar massor att bygga upp varumärken. Har vi råd med det i det här landet?

Jag förstår inte vad som har blivit fel…

Rolf Granlund
@rigit