Inte konstigt att företag INTE producerar böcker

Jag fick en chock när jag skulle skapa exempel till min kommande bok om Microsoft Project 2010. För att få exempel där både tider och kostnader skulle uppskattas så lekte jag anställd och satte mitt timpris på 500 kr som kanske är den kostnad som du som anställd IT-gubbe eller gumma kostar per timme inom ditt IT-företag. Dessutom var mitt projektexempel hela min process från det första skrivna ordet till färdig bok.

image Om timpriset är relevant eller inte överlåter jag till en ekonom inom ditt företag att ta ställning till. Det är nämligen en hel del kostnader per anställd som ska vägas samman. För många år sedan räknade vi ut att en anställd resurs i ett IT-förtag kostade runt 450 kr per timmer. Att jämföras med timpriser för konsulter. Kostnaderna har väl gått upp sedan dess?

Konsulter kan du göra dig av med omgående när denne är klar med arbetet medan en anställd som ingenting gör fortsatt kostar runt 500 per timme i minst 6 månader framåt. Enligt den kunskapen så kan du förstå att konsulter egentligen är ganska billiga eller vad tycker du?

Jag satte även ett timpris på bokförlagets gubbe, något högre visserligen för att vara artig. Jisses i Jämtlands gröna skogar! Hur ska jag få lönsamhet på att skriva böcker. Tål att tänka på! Men jag har en idé…!

Slutsatsen blir tydlig. Jag måste vara skvatt galen som vill göra det här. Men det behövs väl galningar med en viss fanatisk inställning för att det ska bli nåt eller hur? Kolla i plånboken! Stödköp tas tacksamt emot! Och du/ni som fått ett exemplar vid olika tillfällen, hoppas att du värderar vad jag en gång skrev och publicerade samt gav dig i ett infall av snällhet. Okej då, Jag såg det hela som marknadsföring…

Sen är det som så att jag har aldrig haft så kul på jobbet som jag har just nu! Tre böcker på G att läggas till de två som redan finns ute. Det är faktiskt en genomtänkt idé som helhet! Kolla status här…

Apropå skattefri kisspaus

Jag kom att tänka på en sann historia med anledning av våra vänner som transporterar våra grejor längs vägarna, lastbilschaufförerna! Bland annat en god vän till mina föräldrar för länge sedan och som tillhörde den yrkeskategorin.

Han var på väg hem en fredag eftermiddag och åkte fortare än vanligt eftersom han körde tomt både på flaket och släpet. Har du bilden klar för dig?

Plötsligt hade han länsman efter sig! en svartvit sak (Volvo Amazon) med rödljus på taket som ilsket påkallade hans uppmärksamhet i sina försök att köra om för att stoppa denne fortkörare.

Jäklar anamma tänkte chaffisen nu är goda råd dyra! Böter skulle säkert äta upp hela veckans förtjänst och lappen var dessutom i fara med allt vad det förde med sig…

Han tryckte plattan i botten som det hette på den tiden och ökade farten!

Nu undrar du det kloka att försöka köra ifrån en polisbil med en långtradare eller hur? Ingen bra idé! Men en plan hade smugit sig in under pannbenet, han började leta efter parkeringsplatser längs vägen!

Vid första bästa P-plats där ekipaget fick plats kastade han in långtradaren, hoppade ut och grabbade samtidigt tag i toarullen som han alltid hade bredvid sig i förarhytten.

På språng in i skogen, ner med brallorna och la en och annan kabel. Han var i det läget noga med att synas från vägen så att länsman inte skulle frestas att knata efter för att kolla resultatet!

När han var klar, byxorna på plats så gick han lugnt med ett lyckligt leende tillbaka…

Länsman som stannat bakom fortfarande med saftblandaren igång såg till en början barsk ut men sken upp i ett förstående leende när deras blickar möttes.

Länsman var på det förstående humöret och chaffisen kom undan med en förmaning om att fortsatt körning skulle ske enligt gällande hastighetsbegränsning!

Naturligtvis, blev det logisk svaret, nöden har ingen lag vilket länsman hade förståelse för den gången.

För dig som är ung
Länsman = Polis
Saftblandare = Snurrande lampor på taket som numera är blå
Volvo Amazon = Dåtidens polisbil något snabbare än långtradare