Hur ser fördelningen av sålda bärbara datorer ut?

Jag hade nyss en liten dialog med Joel Åsblom, Computer Sweden, där jag kom att argumentera kring skärmstorlekens betydelse för användarnas val av bärbar dator utifrån storleken på skärmen. Själv har jag fastnat för 14-tum som den optimala kompromissen för egen del.

Hur ser det ut egentligen, finns det något statistik eller är det datortillverkarna som gissar vad vi utgår ifrån när det gäller vårt behov av en mobil dator typ Laptop och motsvarande. iPAD har en 13,3 tums skärm vilket för min del är på gränsen till vad jag vill ha.

Om jag får gissa grovt utan att ha försäljningssiffror från marknaden så skulle jag kunna tänka mig att det kan se ut så här enligt några väl valda antaganden

image

Jag antar då att följande kriterier styr vårt val av bärbar mobil dator. Bortse med den lodräta skalan. Lägg på hur många nollor du vill. Det är fördelningen som är intressant.

1. Pris naturligtvis

2. Prestanda. självklart

3. USB och andra uppkopplingsmöjligheter typ 3G, 4G och WLAN.
iPAD saknar ju USB?!?! = Kass, samt extern tangentbord = Kass

3. Bärbarhet.
Här har storleken betydelse då min gräns ligger mellan 14 och 15 tum med allt vad det för med sig. Vikt, otymplighet, storlek på väska/ryggsäck. 14 ok 15 för tung (min förra Laptop var på 15 tum)

4. Skärmupplösning.

Det jag lägger stor vikt vid är skärmupplösningen och läsbarhet när jag vill förhandsgranska exempelvis mina bokmanus vartefter jag skriver i Word. Eftersom jag vill se en tänkt bok uppslagen så vill jag kunna se två sidor bredvid varandra och texten ska vara läsbar samt bilderna tydliga. Jag vill även kunna editera tvåsidigt när jag rättar texter för att på så sätt även direkt kunna hantera sidbrytningar.

Vidare läser jag en hel del PDF-dokument typ White Papers som jag då vill se dubbelsidigt eftersom jag inte vill skrolla höger eller vänster för att kunna läsa direkt. I Acrobat Reader går det utmärkt att läsa “tvåsidigt” på en 14 tums skärm men det blir svårare från 13,3 och nedåt. I skärmstorlekar över 14 tum är det som sagt var inga problem därvidlag, men då kommer vikt och storlek som negativa kriterier.

Tycker man att prestanda och pris är viktiga så faller Netbooks på prestandan och mindre än 13,3 med bra prestanda blir för dyra. Sonys nya exempelvis runt 27.000!

Så vad tycker du om min kompromiss? Är inte 14-tum en bra gyllene kompromiss för de fyra kriterierna Pris, Prestanda, Bärbarhet och Skärmupplösning sammantaget?

Diskussionen handlade om återkomsten av Tablett-PC som eventuell favorit bland oss PC-konsumenter. När det finns en 14-tums Tablet med bra prestanda och hög kvalitet till ett bra pris, så ska jag ta mig en allvarlig titt.

Vad säger ni på Nokia? Har ni en 14-tums Tablet i aluminium med bra prestanda på gång till ett vettigt pris? Snygg ska den dessutom vara!

Luleå Taxi på Arlanda!!!

Det löste sig för att få hem frugan från Östersund förra veckan. En tågbiljett i första klass kl 06:00 blev vår lösning. Medan jag väntade på henne utanför Terminal 4 på Arlanda så stod jag parkerad bredvid en bil från Luleå Taxi. Föraren satt hela tiden i samtal via sin mobil för att försöka få en körning hem igen får man förmoda.

Nöden har ingen lag! Jag förmodar att passageraren hade sin egen bil parkerad på Arlanda varför slutdestinationen för denna långväga Taxi var helt logisk. Jag hoppas att han senare fick en körning norrut. Undrar hur mycket den resan kostade föresten? Alltså från Luleå till Arlanda?

Upplägg av blogg-identitet

Frihet under ansvar är det fortfarande individer som inte begriper ett jota av. Kanske avsiktligt som spammaren vi drabbats av och som har sin egen agenda. Företeelsen är inte ny, utan kommer upp till ytan då och då där generositet belönas med missbruk.

Under mina år som “datasäkerhetschef” på SAS så hände det sig att enskilda utnyttjade vår medvetna strategi att kunna skapa sina egna mejlboxar. Det blev mitt ansvar att jaga missbrukare som skapat identiteter typ “Fantomen”, “Tarzan”, “Kalle Anka” med flera samt var värre var, lediga mejladresser som simulerade höga befattningshavare.

Att vi blev uppmärksamma på problemet var larmen om sexuella trakasserier som förekom under dessa anonyma mejladresser.

Det största problemet var att ofoget stal tid från andra viktiga göromål och att oskyldiga drabbades på ett grymt sätt.

Åtgärden blev att stoppa möjligheten att själv skapa en identitet, vilket stoppade problemet den gången.

Nu ska inte IDG beskyllas för att ha gjort fel, tvärt om! Inom SAS hade vi strategin med att kunna skapa sina identiteter själv som ett led i att få fart på användandet av mejlsystemet. Åtgärden var framgångsrik eftersom de flesta gjorde rätt under eget ansvar. Dessutom kunde vi efter ett intensivt letande i nätverket hitta de som misskött sig.

Den omedelbara åtgärden är därför att tills vidare stoppa eget upplägg av egna blogg-identiteter och genomföra upplägg i form av ett beställningsförfarande som tyvärr stoppar upp vitaliteten med nya intressanta skribenter, men som är nödvändigt i nuläget. Som jag ser det är det den enda åtgärden som kan stoppa vad som sker just nu.

Jag hoppas innerligt att Simon & Co hittar spammaren och nitar denne med besked. Skalpering är mitt förslag i all välmening 😉