Ni har missat en setup i bloggen!

Predde, Fritänkaren, Elisabeth, Niklas med flera, ni har missat en inställning i er blogg! Jag har undrat varför jag och Aljapaljo får våra namn eller smeknamn i form av en länk när vi skriver en kommentar. Eftersom församlingen ovan inte har någon direktlänk över era kommentarer så var jag som nyfiken stillist tvungen att testa vad det beror på.

image Tydligen är det inställningen i er profil via Panel – Användare – Din Profil samt valmöjligheten “Visa namn offentligt som” som påverkar om dina inlägg även inleds ovanför med en länk till din blogg. Testade att byta från “Roffe” till “Granlund Rolf”, sparade denna inställning samt skrev en kommentar som test.

Resultat: Kommentaren fick länken “Granlund Rolf” istället för “Roffe”.

Det är nog därför som Niklas inte hajade mitt inlägg om att kommentera icke inloggad.

image

Kommentera utloggad från IDG-bloggen!

När du vill kommentera ett inlägg, logga först ut från din IDG-blogg och utnyttja att du kan länka till en annan webb eller blogg. Jag upptäckte finessen av en slump eftersom “mitt Internet” kopplade ur och in igen av någon anledning, vilket medförde utloggning på de sites som jag var inloggad på.

image Normalt så har jag automatisk inloggning till http://blogg.idg.se/roffe när jag startar min Browser vilket medfört att jag inte sett finessen förrns nu. Eftersom jag inte startade om Browsern när mitt modem återknöt kontakten med Internet så blev jag alltså inte inloggad igen. Läste ett inlägg av Elisabeth och ville tipsa om en bok som har med hennes inlägg att göra. Med stor förvåning såg jag att skrivandet av en kommentar var ny. Jag märkte inte att jag var utloggad nämligen!

Jag anmodades skriva in mitt Namn, E-post, Webbsajt !! samt en kod för Spamskydd. Därefter kunde jag skriva min kommentar som vanligt.

Ok, vem som helst kan alltså kommentera inlägg även när man inte har något login-ID hos IDG. Bra och vettigt på alla sätt.

Så till det fiffiga för oss som bloggar här på blogg.idg.se

  • WordPress känner igen min mejladress eller rent av mitt namn och hakar på min Avatar (eller profilbild som jag föredrar som begrepp)!
  • Jag kan ange en annan webb-adress än min blogg här på IDG, exempelvis min egen blogg www.rigit.se/blogg
    Speciellt Aljapajlo gillar nog finessen eftersom han gång efter annan länkar vidare till sin privata blogg
  • Man kan Twingla kommentaren, vilket jag måste prova vid tillfälle för att se hur och om den fungerar

Tror du mig inte? Kolla min kommentar hos Elisabeth och klicka på mitt namn “Rolf Granlund”. Du kommer inte till min blogg på IDG utan till min “Privata Blogg”.

Nu är det väl som så att normalt kommenterar jag väl inloggad, men ibland kanske jag vill knyta samman med ett inlägg på en annan plats och som anknyter till inlägget som jag kommenterar. Då är finessen användbar.

Coolt eller hur?

Du har den chef du förtjänar!

Inbördes relationer påverkar mer än vad man kanske tror. Speciellt i relationen Chef – Anställd. Eftersom jag numera är “min egen” och inte har någon chef eller anställda så kan jag sticka ut hakan och påstå följande

– Du har den chef du förtjänar!

Ett talesätt som jag myntade för mig själv någon gång på 80-talet i samband med att jag var med i processen runt bytet av högste chefen. Jag jobbade fackligt vid den tiden och hade en hel del samtal med både chefer, anställda och även den chef som sedan fick sluta. Jag fick med andra ord insyn i hur olika individer upplevde processen. Det var i samband med ett av dessa samtal som jag bestämde mig för att bry mig om min chef. Speciellt om denne verkade bekymrad av någon anledning. Jag kanske inte alltid har levt upp till mitt mantra och ibland kanske varit jobbig, men för det mesta har det funkat.

Den som påverkade mig mest under den perioden hette Torsten Bergner, numera avliden på grund av ålder. Jag frågade honom en gång varför han inte var chef. Jag tillade dessutom att jag i honom såg den perfekte chefen eller ledaren som jag ville ha. Han svarade.

– Jag har varit chef och det var den ensammaste perioden i mitt liv. Trots en öppen dörr och uppmaningar att komma in för ett prat så funkade det aldrig. Till och med gamla kollegor och kompisar ändrade beteende mot mig.

För att relationerna ska fungera dubbelriktat positivt så krävs det nog att även chefen har en liknande tanke typ…

– Jag har den personal som jag förtjänar…

Nu får det vara nog…

Med snö alltså! Plasttaket på uterummet börjar bågna betänkligt. Läser i massmedia om betydligt stabilare takkonstruktioner som rasat och det är inte utan förvåning att vårt plasttak över uterummet fortfarande håller.

Stege samt “piasavakvasten” som raka nerifrån balanserande på stegen. Är det en bra metod? Eller snöskyffeln på något sätt. Problemet är att jag inte kommer åt ovanifrån utan måste stå på stegen i snöns fallriktning när jag drar snön åt mig. Är det nån som har några bra tips?